
Nyttjanderätt (vruchtgebruik) är rätten att använda tillgångar som ägs av någon annan, och att få njuta av dess "frukter" — att bo i ett hus, ta emot ränta eller hyra, eller inkassera utdelningar. Vid arv förekommer detta framför allt i en form: ett nyttjanderättstestamente, där den efterlevande partnern får nyttjanderätten till (till exempel) bostaden, medan barnen ärver den nakna äganderätten (bloot eigendom). Partnern kan bo kvar så länge han eller hon lever; barnen äger fastigheten, men kan inte förfoga över den förrän nyttjanderätten upphör. Den här guiden förklarar hur nyttjanderätt fungerar, vilka rättigheter och skyldigheter som hör till den och hur skatten hanteras.
När möter man nyttjanderätt i samband med arv?
Den klassiska situationen: en förälder går bort och vill att partnern ska vara tryggad och bo kvar i ett tryggt hem, men att tillgångarna i slutändan ska tillfalla barnen — till exempel i en styvfamilj, där barnen från ett tidigare äktenskap vill veta att "deras" arv inte hamnar hos styvförälderns familj. Ett nyttjanderättstestamente reglerar just detta: barnen blir genast ägare (med naken äganderätt), och partnern får använda bostaden livet ut. Dessutom har lagen två egna skyddsnät för en make som har gjorts arvlös eller fått en mycket liten del: rätten att bo kvar i bostaden i sex månader, och möjligheten att via domstol få nyttjanderätten till bostad och bohag fastställd — eller till och med mer tillgångar, om det behövs för personens försörjning.
Vilka rättigheter och skyldigheter har nyttjanderättshavaren?
Den som har nyttjanderätt får använda egendomen och behålla avkastningen: bo i huset, ta emot hyran från en uthyrd fastighet eller räntan på ett bankkonto. Men det innebär också ett ansvar. Nyttjanderättshavaren sköter det löpande underhållet och de dagliga utgifterna, försäkrar egendomen och får inte minska dess värde. Större, extraordinära reparationer faller i regel på ägaren. Att sälja kan man bara göra tillsammans: ägaren kan inte sälja huset under fötterna på nyttjanderättshavaren, och nyttjanderättshavaren kan inte sälja det utan ägarens godkännande. I ett testamente eller avtal kan dessa befogenheter utökas — till exempel med rätt att konsumera eller sälja tillgångarna, så att den efterlevande kan sälja huset och leva på pengarna. Se därför till att få god vägledning när testamentet skrivs; det är denna enda klausul som avgör hur stor frihet den efterlevande faktiskt får.
Hur upphör nyttjanderätt?
Nyttjanderätten är högst personlig och upphör senast vid nyttjanderättshavarens bortgång. I det ögonblicket övergår barnens nakna äganderätt automatiskt till ett fullt ägande — utan notarie, utan överlåtelse och utan att någon ny arvsskatt behöver betalas. Nyttjanderätten kan också avslutas tidigare: vid ett överenskommet slutdatum, genom att man avsäger sig rätten, eller i de fall som testamentet anger (till exempel vid omgifte eller permanent flytt till ett äldreboende, om detta har bestämts).
Hur fungerar det med skatten?
När arvsskatten beräknas (enligt nederländsk lag) fastställs nyttjanderättens värde enligt fasta schablonregler: en beräknad avkastning på 6 % av egendomens värde, multiplicerat med en åldersfaktor — ju yngre nyttjanderättshavaren är, desto högre blir värdet på nyttjanderätten och desto lägre blir värdet på den nakna äganderätten. Barnen betalar därmed arvsskatt på ett lägre värde vid det första dödsfallet. När det gäller inkomstskatten har regeln sedan 2017 varit att vid en lagstadgad eller testamentarisk nyttjanderätt deklarerar nyttjanderättshavaren hela tillgången i Box 3 (kapital), och de nakna ägarna deklarerar ingenting — en detalj som ofta blir fel i deklarationen. Om det rör sig om en privatbostad med nyttjanderätt från ett arv kan nyttjanderättshavaren dessutom ofta fortsätta deklarera den som sin egen bostad i Box 1. Detaljerna är viktiga, och en skatterådgivare eller notarie kan snabbt räkna ut vad som gäller i ert fall.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan nyttjanderätt och lagstadgad fördelning (wettelijke verdeling)?
Vid en lagstadgad fördelning blir den efterlevande full ägare till allt och barnen får en penningfordran. Vid nyttjanderätt blir barnen genast ägare (med naken äganderätt) och den efterlevande får endast rätten att använda tillgångarna.
Kan barnen sälja huset som deras styvmor har nyttjanderätt till?
Nej. Så länge nyttjanderätten löper kan huset endast säljas om nyttjanderättshavaren samtycker till det.
Behövs en notarie när nyttjanderätten upphör?
Vid nyttjanderättshavarens bortgång övergår ägandet automatiskt till ett fullt ägande. När det gäller en fastighet är det dock vanligt att formellt avregistrera nyttjanderätten hos fastighetsregistret (Kadaster).
Vem betalar de fasta kostnaderna för bostaden?
Nyttjanderättshavaren står för de löpande kostnaderna och det dagliga underhållet. Större renoveringar faller i regel på ägaren, såvida inget annat har bestämts.
Vill du trygga ditt arv och dina boendeönskemål för framtiden? Skapa ett Solace Care-konto eller läs fler guider.





