Efterlevandepension: vem får den och hur mycket? | Vård med omtanke

Dödsbo och arv

Efterlevandepension: vem får den och hur mycket?

Efterlevandepension ger ekonomiskt stöd till dem som förlorar en make, sambo eller försörjare. Läs om vem som kan ansöka och vad du har rätt till.

Solace Care

Vad är efterlevandepension?

Efterlevandepension är ett ekonomiskt stöd som betalas ut till nära anhöriga när någon går bort – oftast en make, partner, sambo eller barn. Syftet är att ge lite extra trygghet och hjälpa till att täcka upp för den inkomst som fallit bort. I Norge finns det olika former av efterlevandepension: från den allmänna pensionen hos Folketrygden (NAV), från tjänstepensioner inom offentlig sektor (som Statens pensjonskasse, kommunala pensionskassor) samt från privata pensionslösningar.

Reglerna ändrades påtagligt under 2024. Från och med den 1 januari 2024 avvecklades den tidigare efterlevandepensionen (gjenlevendepensjon) för makar och ersattes istället av ett tidsbegränsat omställningsstöd (omstillingsstønad) för efterlevande makar och sambor.

Vad är omställningsstöd (tidigare efterlevandepension)?

Omställningsstödet är NAVs ekonomiska stöd till efterlevande makar, registrerade partner och sambor under 67 år som har förlorat sin livskamrat. Tanken är att ge dig tid och stöd att anpassa dig till den nya livssituationen och klara ekonomin på egen hand – stödet är därför tidsbegränsat. Den gamla efterlevandepensionen fasas nu ut: inga nya beslut tas, och de som redan hade stödet får behålla det i högst tre år från den 1 januari 2024, vilket innebär att den sista utbetalningen sker i december 2026.

Viktigt att veta:

  • Stödet är inkomstprövat – det minskas om din arbetsinkomst överstiger ett visst fribelopp.

  • Maxbeloppet är 2,25 G (folketrygdens grunnbeløp) per år. Med grundbeloppet som gäller från och med 1 maj 2025 (130 160 norska kroner) motsvarar det ungefär 293 000 kroner om året före skatt och avdrag.

  • Stödet betalas ut i upp till 3 år, och kan förlängas med ytterligare 2 år (totalt 5 år) om du genomgår en nödvändig utbildning eller tar del av arbetsträning.

  • Efter 6 månader är grundregeln att du behöver arbeta eller delta i en arbetsinriktad aktivitet.

  • För att ha rätt till stödet behöver ni ha varit gifta i minst 5 år, eller ha (eller ha haft) gemensamma barn.

Du ansöker om omställningsstöd på nav.no.

Vem kan få barnpension när en förälder dör?

Barn som förlorar en eller båda föräldrarna har rätt till barnpension från Folketrygden. Reglerna förstärktes den 1 januari 2024: barnpensionen ger nu 1 G per år om en förälder lever, och 2,25 G per år om barnet har förlorat båda föräldrarna. Med 2025 års grundbelopp (130 160 kroner) motsvarar 1 G cirka 130 000 kroner om året. Pensionen betalas nu ut till dess att barnet fyller 20 år (tidigare 18 år), och varje syskon får sin egen barnpension – den delas inte längre mellan syskonen som den gjorde före 2024.

Vad är efterlevandepension från offentlig tjänstepension?

Om den som gått bort arbetade inom den offentliga sektorn (stat, kommun eller sjukhus) omfattas de av tjänstepensionsavtal – som Statens pensjonskasse (SPK), KLP eller andra kommunala pensionskassor. Genom dessa kan efterlevande makar och barn ha rätt till efterlevandepension.

SPK betalar till exempel ut en efterlevandepension till make/maka som motsvarar 9 procent av den avlidnes pensionsunderlag. Du kan läsa mer i detalj på spk.no/etterlattepensjon.

Tänk på att reglerna skiljer sig åt mellan olika pensionsbolag. Det är god hjälp att ta reda på var den avlidne hade sin tjänstepension och kontakta just den pensionskassan för att göra en ansökan.

Hur fungerar efterlevandepension inom privat sektor?

Privatanställda kan ha efterlevandeskydd genom:

  • Obligatorisk tjänstepension (OTP): Vissa OTP-lösningar innehåller en efterlevandepension, men det är inget lagkrav. Det bästa är att titta i den avlidnes pensionsavtal eller stämma av med arbetsgivaren.

  • Grupplivförsäkring: Många arbetsgivare har en grupplivförsäkring som betalar ut ett engångsbelopp (ofta mellan 1 och 6 G) till de efterlevande.

  • Privat livförsäkring: Om den avlidne själv hade tecknat en privat livförsäkring faller det beloppet ut till den som står som förmånstagare, helt oberoende av andra pensioner.

Vad är barnpension från tjänstepensionen?

Utöver barnpensionen från Folketrygden kan barn i vissa fall även få barnpension genom den offentliga tjänstepensionen. SPK ger exempelvis en barnpension på 15 procent av pensionsunderlaget per barn, fram till att barnet fyller 20 år.

Vad behöver du göra under den första tiden?

För att se till att du får de pensioner och ersättningar du har rätt till, rekommenderar vi att du:

  1. Ser till att dödsbevis utfärdas av läkare eller sjukhus.

  2. Anmäler dödsfallet till NAV (de får information via Folkeregisteret, men det kan ibland dröja lite).

  3. Kontaktar den avlidnes arbetsgivare för att få klarhet i tjänstepension och eventuell grupplivförsäkring.

  4. Ansöker om omställningsstöd på nav.no så snart du har möjlighet.

  5. Kontaktar SPK, KLP eller relevant pensionskassa om den avlidne var offentligt anställd.

Hur kan Solace Care hjälpa dig?

Det är helt naturligt om det känns svårt att hålla koll på alla detaljer mitt i sorgen. Solace Care hjälper dig att samla allt på ett och samma ställe – försäkringar, pensioner, bankkonton – så att du kan känna dig trygg i att inga viktiga ersättningar glöms bort. Kom igång kostnadsfritt här.

Användbara länkar