Sorg och förlust

Sorgledighet: vad har du rätt till efter ett dödsfall?

Sverige saknar i dag lagstadgad sorgledighet, men det finns andra vägar till stöd. Ofta kan du använda korttidsledighet vid nära anhörigs bortfall eller vända dig till ditt kollektivavtal. Det viktigaste är att du får det utrymme och den tid du behöver för att andas och sörja.

Sorgledighet är ledighet som du tar ut efter en närståendes bortgång. Det kan komma som en överraskning för många, men under 2026 finns det ingen lagstadgad rätt till sorgledighet i Nederländerna. Det lagen däremot reglerar är akut ledighet (korttidsfrånvaro) för dödsdagen och begravningsdagen, med bibehållen lön. Allt utöver detta beror på ditt kollektivavtal (cao) eller överenskommelser med din arbetsgivare – och dessa varierar enormt. Det finns ett lagförslag om fem betalda sorgledighetsdagar för familjer som förlorar en partner eller ett minderårigt barn, men det har ännu inte antagits. Den här guiden sammanställer vad du kan räkna med just nu, vad du kan be om och hur arbetsgivare kan ge ett tryggt stöd vid sorg.

Vad har du för rättigheter enligt lagen?

Vid en närståendes bortgång kan du ta ut akut ledighet: betald ledighet för korta, oförutsedda situationer där det är omöjligt för dig att arbeta. I praktiken täcker det själva dödsdagen, de första praktiska arrangemangen och begravningsdagen. Om du själv har ansvaret för att ordna begravningen – till exempel om din partner eller förälder har gått bort – kan den akuta ledigheten rimligen förlängas så länge det behövs. Arbetsgivaren får inte neka en rimlig begäran, men kan i efterhand be dig visa att ledigheten faktiskt krävdes. Därefter sätter lagen gränsen: för själva sorgen – de veckor och månader då rymden för koncentration, sömn och vardag känns svår – finns ingen lagstadgad ledighet. De som inte kan arbeta på grund av sorg hamnar i praktiken ofta i en sjukskrivning, trots att sorg i sig inte är en sjukdom.

Vad säger kollektivavtalen om sorgledighet?

Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om extraordinär ledighet vid dödsfall, oftast kopplat till hur nära släkt man är: till exempel två till fyra dagar vid en partners, förälders eller barns bortgång, och en dag för en mor- eller farförälders eller ett syskons begravning. Allt fler kollektivavtal och arbetsgivare inför också uttalade riktlinjer för sorgledighet, ibland med flexibla dagar som kan spridas ut över flera månader. Kontrollera därför alltid på tre ställen: ditt kollektivavtal, personalhandboken och – viktigast av allt – i samtal med din chef. Arbetsgivare har ofta större utrymme än vad som står på papperet, särskilt när du själv berättar vad du behöver: en sammanhängande vecka, eller kanske att arbeta fyra dagar i veckan i stället för fem under en tid.

Vad innebär lagförslaget om sorgledighet?

Det finns ett lagförslag som ger arbetstagare rätt till fem betalda sorgledighetsdagar om en förälder eller ett minderårigt barn i en familj med minderåriga barn går bort. Ledigheten ska kunna tas ut flexibelt från dagen efter begravningen och upp till ett år efter dödsfallet – ett fint erkännande av att sorg inte är över på en vecka. Förslaget måste dock fortfarande godkännas av parlamentet; det finns ännu inget startdatum. Tills vidare är sorgledighet alltså en fråga för kollektivavtal och arbetsgivare. Vi uppdaterar denna sida så snart lagen ändras.

Hur tar du samtalet med din arbetsgivare?

Försök att vara så konkret som möjligt med vad du behöver, även om allt känns osäkert just nu: "jag vill vara helt ledig första veckan, och sedan vill jag trappa upp arbetet i lugn och ro" fungerar bättre än att vänta tills det blir för svårt. Prata också om vad dina kollegor får veta och inte – det förebygger obekväma situationer när du kommer tillbaka. Och fördela den praktiska bördan: utöver sorgen innebär ett dödsfall i genomsnitt hundratals timmar av praktiskt arbete för de anhöriga, med allt från banker och försäkringar till prenumerationer. Ju mer av detta som kan delas med andra eller skötas utanför arbetstid, desto mer utrymme blir det kvar för både arbete och sorg. Arbetsgivare som tar detta på allvar – med tydliga riktlinjer, varma samtal och praktiskt stöd som en del av anställningsvillkoren – ser sina medarbetare återvända på ett mer hållbart sätt; läs mer om detta i vår guide om sorg på arbetsplatsen.

Vanliga frågor

Hur många dagars sorgledighet får jag när en förälder går bort?
Lagen ger rätt till akut ledighet för åtminstone dödsdagen och begravningsdagen. Fler dagar beror på ditt kollektivavtal eller din arbetsgivare – två till fyra dagars extraordinär ledighet är det vanliga.

Får jag lön under sorgledigheten?
Akut ledighet är betald. Ledighet vid dödsfall enligt kollektivavtal är nästan alltid också betald. För längre frånvaro kommer du överens med din arbetsgivare, eller så blir det i vissa fall aktuellt med sjukskrivning.

Kan min arbetsgivare neka mig sorgledighet?
En rimlig begäran om akut ledighet i samband med dödsfall och begravning får inte nekas. För extra dagar finns det (ännu) ingen lagstadgad rätt – där är det arbetsgivaren eller kollektivavtalet som avgör.

Är sorg en giltig anledning till sjukskrivning?
Sorg i sig är inte en sjukdom, men om du inte kan arbeta på grund av den är det helt legitimt att sjukanmäla sig. Prata öppet med företagshälsovården eller din läkare om att sorg är orsaken – det förhindrar att du hamnar i en felaktig rehabiliteringsprocess.

Vill du ha hjälp med det praktiska efter ett dödsfall, så att du får mer utrymme för sorgen? Skapa ett Solace Care-konto eller läs fler av våra guider.

Läs vidare