Vad innebär det att planera en begravning i Sverige?
Att planera en begravning handlar om att ta hand om de praktiska och juridiska delarna efter ett dödsfall – men också om att skapa en fin ceremoni som hedrar den som har gått bort. I Sverige regleras detta av begravningslagen, som bestämmer vem som har ansvaret, vilka tidsfrister som gäller och vilka rättigheter du som efterlevande har.
Varje år går ungefär 90 000 personer bort i Sverige. För de allra flesta av oss är det första gången vi planerar en begravning, och det är helt naturligt att känna sig överväldigad av alla beslut och blanketter som plötsligt måste hanteras mitt i sorgen.
Vem har ansvaret för att ordna begravningen?
Att ordna med begravningen är de efterlevandes ansvar. Enligt lag är det i första hand de närmaste anhöriga som har rätt att bestämma om gravsättningen. Vanligtvis är ordningen denna:
Make, maka eller registrerad partner
Barn
Föräldrar
Syskon
Om det inte finns några närstående som kan eller vill ta hand om begravningen, faller ansvaret på den kommun där den avlidne var folkbokförd. Kommunen ordnar då en enkel men värdig begravning.
Vad kostar en begravning?
Kostnaderna kan variera mycket beroende på era önskemål, men som en vägledning:
En vanlig kistbegravning kostar oftast mellan 25 000 och 60 000 kronor
En kremering är som regel något mer prisvärd än en direkt kistbegravning
Själva gravplatsen (och kremeringen) är redan betald genom begravningsavgiften, som alla som är folkbokförda i Sverige betalar via skatten
Priset täcker vanligtvis begravningsbyråns arbete, kista eller urna, ceremoni, transporter och blommor. Kostnad för gravsten och minnesstund brukar tillkomma. Det kan vara en god idé att be om prisförslag från ett par olika begravningsbyråer i lugn och ro.
Kan man få ekonomiskt stöd till begrevingen?
Ja, om den avlidnes tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna kan man ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningskostnad hos kommunen. Bidraget prövas mot dödsboets tillgångar på dödsdagen. Det är därför viktigt att inte betala några andra räkningar från dödsboet innan du har pratat med kommunen. Du kan läsa mer om villkoren på kommunens hemsida eller på pensionsmyndigheten.se. Om det finns en livförsäkring kan denna ibland hjälpa till att täcka kostnaderna.
Tänk också på att undersöka om den avlidne hade tjänstepension eller medlemskap i ett fackförbund där det kan ingå en medlemsolycksfallsförsäkring eller ett mindre begravningshjälpsbelopp.
Vad är skillnaden mellan kistbegravning och kremering?
Båda alternativen är vanliga och helt jämställda i svensk lag. Idag väljer ungefär 80 procent av alla i Sverige kremering. Vid en kremering sprids asken i en minneslund, gravsätts i en urngrav eller askgravlund, eller sprids över vatten eller mark (efter tillstånd från Länsstyrelsen).
Om den som har gått bort har skrivit ner sina önskemål, till exempel i ett så kallat ”Vita arkiv” eller ett testamente, ska man så långt som möjligt följa dessa. Om det inte finns några skrivna önskemål är det ni som närstående som fattar beslutet tillsammans.
Vilka praktiska saker behöver göras efter ett dödsfall?
Under den första tiden är det mycket att hålla ordning på. Här är en enkel checklista för att ge dig lite överblick:
Dödsbevis: Läkaren som konstaterar dödsfallet skickar ett dödsbevis till Skatteverket, som sedan registrerar dödsfallet i folkbokföringen.
Kontakta begravningsbyrå: De hjälper till med praktiska detaljer som transport, val av kista och samordning med kyrka eller lokal.
Välj ceremoniform: Formerna kan vara kyrklig (Svenska kyrkan eller annat samfund), borgerlig (utan religiösa inslag) eller så kan ni välja att hålla en helt privat stund i stillhet.
Dödsannons: Om ni vill kan ni föra in en annons i tidningen eller på nätet för att berätta om dödsfallet.
Säg upp abonnemang: Gå i lugn och ro igenom avtal för telefon, el, försäkringar och prenumerationer och säg upp dem.
Finns det någon tidsgräns för begravningen?
Enligt svensk lag måste gravsättning eller kremering ske inom en månad (30 dagar) efter dödsfallet. Det går att ansöka om dispens hos Skatteverket om det finns särskilda skäl, till exempel om anhöriga måste resa långt ifrån. Om den avlidne kremeras har man sedan ett år på sig att gravsätta urnan.
Har alla rätt till en kostnadsfri gravplats?
Ja, genom den statliga begravningsavgiften har alla som är folkbokförda i Sverige rätt till en kostnadsfri gravplats i 25 år. Avgiften täcker även kremering, transporter från det att begravningsbyrån hämtat, samt lokal för begravningsceremonin (utan religiösa symboler om man önskar det). Däremot ingår inte musiker, solister eller förtäring vid minnesstunden.
Vad händer om den avlidne saknade egna pengar till begravningen?
Om det saknas pengar i dödsboet och det inte finns några anhöriga som kan betala, ser kommunen till att begravningen ändå blir av på ett värdigt och respektfullt sätt. Kommunen kan då skjuta till medel för en enkel begravning. Både begravningsbyråer och handläggare på kommunen möter detta ofta och hjälper dig gärna vidare med ansökan.
Hur kan Solace Care hjälpa till?
När någon dör är det så mycket praktiskt som faller på de efterlevande mitt i sorgen. Solace Care finns här för att ge er stöd och struktur. Vi hjälper er att hålla ordning på allt det praktiska kring banker, abonnemang, myndighetskontakt och bouppteckning, så att ni får utrymme att sörja. Du kan börja här.
