Att förlora någon du älskar är överväldigande, och mitt i sorgen väntar dessutom en lång rad praktiska saker som behöver tas om hand. Den här checklistan är till för att göra det lite lättare. Du behöver inte göra allt på en gång, och inte i en viss ordning. Ta en sak i taget, i den takt som passar dig.
Kort sagt: de första dagarna handlar om att få ett dödsfallsintyg, kontakta en begravningsbyrå och informera de närmaste. Inom en månad ska begravningen normalt ske. Inom tre månader ska en bouppteckning lämnas in till Skatteverket. Därefter följer arvskifte och avslut av dödsboet. Nedan går vi igenom varje steg.
Solace Care-forskning visar att en svensk familj i snitt lägger över 400 timmar och kontaktar fler än 40 institutioner efter en närståendes bortgång. Varje steg du bockar av här minskar den bördan direkt.
Vad behöver göras de första dagarna?
De första dagarna är de mest känslosamma, och samtidigt finns det några saker som behöver göras ganska snart. Du behöver inte göra dem ensam.
Skaffa ett dödsfallsintyg. När en läkare har fastställt dödsfallet rapporteras det till Skatteverket, som uppdaterar folkbokföringen. Du kan beställa ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Bankerna kräver det för att du ska kunna sköta den avlidnas ärenden.
Kontakta en begravningsbyrå. En begravningsbyrå hjälper dig med det praktiska kring begravningen och kan även lotsa dig genom mycket av pappersarbetet. Du väljer själv hur mycket hjälp du vill ha.
Informera de närmaste. Familj, nära vänner och eventuell arbetsgivare till den som dött behöver få veta. Skatteverket informerar automatiskt många myndigheter, men banker, försäkringsbolag och privata abonnemang måste du oftast kontakta själv.
Hur planerar man begravningen?
I Sverige ska begravningen normalt ske inom en månad från dödsfallet. Det kan kännas snabbt, men du behöver inte bestämma allt direkt.
Fundera på om den avlidna uttryckt några önskemål, till exempel om kremering, jordbegravning eller en viss ceremoni. Finns det ett testamente eller skrivna önskemål kan de ge vägledning. Begravningsbyrån hjälper dig med tider, lokal, transport och kungörelse.
Läs mer i vår guide: Transport vid dödsfall.
Vem ska du kontakta och informera?
En av de mest tidskrävande delarna är att informera alla som behöver veta. Här är de vanligaste:
Banken – för att frysa konton, betala räkningar för dödsboet och få överblick över tillgångar.
Försäkringsbolag – livförsäkring, hemförsäkring och eventuella tjänstegrupplivförsäkringar.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten – för efterlevandepension och andra ersättningar.
Arbetsgivaren – om den avlidna var yrkesverksam.
Abonnemang och avtal – telefon, streaming, el, tidningar och medlemskap.
Det här är ofta mer omfattande än man tror. Vår guide Avsluta abonnemang vid dödsfall går igenom hur du säger upp avtal smidigt.
Vad är en bouppteckning och när ska den göras?
En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnas tillgångar och skulder. Den ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom ytterligare en månad. Bouppteckningen är grunden för allt som följer, som att avsluta konton och fördela arvet.
Om dödsboets tillgångar inte räcker till mer än begravningen och andra utgifter i samband med dödsfallet kan en enklare dödsboanmälan göras i stället.
Läs mer: Bouppteckning: steg för steg och Dödsbo: guide för dödsbodelägare.
Hur fördelas arvet?
När bouppteckningen är registrerad kan dödsboet skiftas, det vill säga arvet fördelas mellan arvingarna. Vem som ärver styrs av den legala arvsordningen och eventuellt testamente.
Är ni flera dödsbodelägare upprättar ni en arvskifteshandling som alla skriver under. Här hjälper våra guider Vem ärver? Arvsrätt i Sverige och Arvskifte: dela upp arvet.
Vad återstår året efter?
Även efter begravning och arvskifte finns det saker att slutföra. Dödsboet ska deklarera så länge det finns kvar, och först när alla tillgångar är fördelade och skulder reglerade är boet avslutat.
Det är också vanligt att sorgen känns som tyngst en tid efter att det praktiska lugnat ner sig. Det finns ingen rätt eller fel väg genom sorg, och det är helt normalt att reaktionerna kommer i vågor.
Att tänka på inför framtiden
Många som gått igenom det här väljer att förbereda sina egna angelägenheter, för att underlätta för dem de lämnar efter sig. En framtidsfullmakt och ett testamente är två av de mest effektiva sätten att minska bördan för dina närmaste.
Vanliga frågor efter ett dödsfall
Hur snabbt måste begravningen ske?
I Sverige ska gravsättning eller kremering normalt ske inom en månad från dödsfallet.
Vem betalar räkningarna under tiden?
Dödsboets löpande räkningar, som hyra och el, kan oftast betalas från den avlidnas konto. Kontakta banken med dödsfallsintyget för att ordna detta.
Måste man alltid göra en bouppteckning?
Nej. Om tillgångarna endast täcker begravningen och andra utgifter i samband med dödsfallet kan en dödsboanmälan göras i stället.
Vad händer om vi inte är överens om arvet?
Om dödsbodelägarna inte kommer överens kan en boutredningsman eller skiftesman utses av tingsrätten för att hjälpa till.
Du behöver inte göra det här ensam
Det är mycket att hålla reda på, och det är fullt förståeligt om det känns övermäktigt. Solace Care hjälper dig att hålla ordning på stegen och påminner dig om vad som behöver göras, i din egen takt.
