En bouppteckning är en skriftlig sammanställning av en avliden persons samtliga tillgångar och skulder, upprättad vid ett visst datum. Det är ett juridiskt dokument som visar vad den avlidne ägde och var skyldig vid tidpunkten för dödsfallet — och det är ett av de viktigaste stegen i processen efter att en närstående har gått bort.
Om du läser det här har du sannolikt förlorat någon du bryr dig om. Kanske en förälder, en partner, en syskon eller en nära vän. Mitt i sorgen kan det kännas överväldigande att behöva hantera juridiska dokument och myndighetskrav. Det är helt naturligt. Du behöver inte göra allt på en gång, och du behöver inte göra det ensam.
Den här guiden tar dig igenom hela processen — steg för steg, i lugn takt. Vi förklarar vad en bouppteckning är, vilka tidsfrister som gäller, vad det kostar och hur du rent praktiskt går tillväga. Allt uppdaterat för 2026.
Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en juridisk förteckning över en avliden persons ekonomiska situation vid dödsdagen. Den innehåller alla tillgångar — som bankmedel, fastigheter, värdepapper och fordon — samt alla skulder, till exempel bolån, konsumentkrediter och obetalda räkningar.
Varför behövs en bouppteckning?
Bouppteckningen fyller flera viktiga funktioner:
Den är dödsboets legitimationshandling. När bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket fungerar den som en fullmakt för dödsboet. Utan en registrerad bouppteckning kan dödsbodelägarna inte avsluta bankkonton, sälja fastigheter eller fördela arv. Banker, myndigheter och andra institutioner kräver en registrerad bouppteckning för att släppa tillgångar.
Den utgör grunden för arvskiftet. Bouppteckningen visar vad som finns att fördela. Utan den går det inte att genomföra ett rättvist arvskifte mellan dödsbodelägarna.
Den skyddar arvingarna. Genom att kartlägga både tillgångar och skulder får alla dödsbodelägare en tydlig bild av den ekonomiska situationen. Det minskar risken för konflikter och missförstånd längre fram.
Den är ett lagkrav. Enligt ärvdabalken (20 kap.) ska en bouppteckning förrättas efter varje person som har sitt hemvist i Sverige vid dödsfallet. Det är inte valfritt — det är en skyldighet.
En bouppteckning kan vid första anblick likna en enkel inventering, men den har stor juridisk tyngd. Den avgör vilka som är dödsbodelägare, fastställer skulder och tillgångar, och blir det dokument som hela den fortsatta hanteringen av dödsboet vilar på.
Vem ansvarar för bouppteckningen?
Det finns flera roller i en bouppteckning, och det kan vara bra att förstå vem som gör vad.
Bouppgivaren
Bouppgivaren är den person som bäst känner till den avlidnes ekonomiska förhållanden. Det är ofta en make, maka, sambo eller ett vuxet barn. Bouppgivaren har ansvaret att lämna uppgifter om den avlidnes tillgångar och skulder — att "ge upp boet", som det heter juridiskt.
Bouppgivaren har en skyldighet att lämna korrekta och fullständiga uppgifter. Det innebär att aktivt söka information om den avlidnes ekonomi — kontakta banker, försäkringsbolag och andra institutioner.
Dödsbodelägare
Dödsbodelägare är de personer som har rätt till arv efter den avlidne. Det kan vara:
Efterlevande make eller maka (ärver före gemensamma barn)
Barn (bröstarvingar, ärver i första hand)
Barnbarn (om deras förälder har avlidit, genom istadarätt)
Föräldrar, syskon och andra släktingar (om det inte finns barn)
Universella testamentstagare (personer som enligt testamente ska ärva hela eller en andel av kvarlåtenskapen)
Efterlevande sambo (om det finns en begäran om bodelning)
Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. De behöver inte närvara, men de måste bevisligen ha blivit kallade. Kallelsen bör skickas i god tid — minst två veckor före förrättningen.
Förrättningsmännen
Bouppteckningen måste förrättas av två utomstående personer, så kallade förrättningsmän (ibland kallade "gode män" i detta sammanhang). Dessa personer ska vara oberoende — de får inte vara dödsbodelägare själva. De behöver inte vara jurister, men de ska ha tillräcklig kunskap för att kunna bedöma att bouppteckningen är korrekt.
Förrättningsmännens uppgift är att intyga att allt har blivit riktigt antecknat och att tillgångar och skulder har värderats efter bästa förstånd. Deras underskrifter ger bouppteckningen juridisk giltighet.
I praktiken anlitas ofta en jurist eller begravningsbyrå som en av förrättningsmännen, medan den andra kan vara en betrodd person i den avlidnes omgivning.
Vem tar initiativet?
Det är bouppgivaren som har det formella ansvaret att se till att bouppteckningen blir gjord. I praktiken är det ofta den som stod närmast den avlidne — den som har nycklar till bostaden, tillgång till post och kännedom om ekonomin.
Om ingen tar initiativet, eller om det uppstår konflikter mellan dödsbodelägarna, kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare. Det är också möjligt att ansöka hos tingsrätten om en boutredningsman som tar över hela hanteringen av dödsboet. En sådan ansökan kostar 900 kr i ansökningsavgift.
Vilka tidsfrister gäller för bouppteckning?
Tidsfristerna är ett av de vanligaste frågorna kring bouppteckning — och ett av de viktigaste att känna till. Här är de centrala datumen du behöver hålla koll på.
Bouppteckningsförrättningen: inom 3 månader
Själva bouppteckningsförrättningen — det formella mötet där tillgångar och skulder gås igenom — ska hållas inom tre månader från dödsdagen. Det är alltså inte samma sak som att bouppteckningen ska vara klar inom tre månader, utan att förrättningen ska ha ägt rum.
Inlämning till Skatteverket: inom 4 månader
Den färdiga bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Det betyder att du efter förrättningen har ungefär en månad på dig att sammanställa och skicka in dokumentet.
Kan man få förlängd tid?
Ja, det går att ansöka om anstånd (förlängd tidsfrist) hos Skatteverket. Ansökan om förlängt tid ska göras inom tre månader från dödsfallet. Skatteverket beviljar anstånd om det finns rimliga skäl — till exempel om dödsboet är komplicerat, om det tar tid att få fram uppgifter från utlandet, eller om de anhöriga behöver mer tid av personliga skäl.
Det är viktigt att ansöka i tid. Om du misstänker att tidsfristen blir svår att hålla, kontakta Skatteverket tidigt. De är ofta tillmötesgående, men ansökan måste komma in i rätt tid.
Skatteverkets handläggningstid
När bouppteckningen har lämnats in till Skatteverket tar handläggningen normalt 5–8 veckor. Under den tiden granskar Skatteverket att dokumentet uppfyller formella krav. Om något behöver kompletteras hör de av sig, vilket kan förlänga processen.
Registreringen hos Skatteverket är helt kostnadsfri — det finns ingen statlig avgift för att registrera en bouppteckning.
Total tidsram
Från dödsfallet till att bouppteckningen är registrerad och klar tar det i de flesta fall 2–6 månader. En enkel bouppteckning med få tillgångar och tydliga ägandeförhållanden kan vara klar på ett par månader. Mer komplexa dödsbon med fastigheter, företag eller internationella tillgångar kan ta längre tid.
Här är en ungefärlig tidslinje:
Vecka 1–4: Samla information om tillgångar och skulder
Månad 2–3: Håll bouppteckningsförrättning, sammanställ dokumentet
Månad 3–4: Lämna in till Skatteverket
Månad 4–6: Skatteverket granskar och registrerar
Hur går en bouppteckning till? Steg för steg
Här går vi igenom hela processen från början till slut. Det kan se ut som många steg, men ta det lugnt — de flesta steg är konkreta och hanterbara.
Steg 1: Börja med det praktiska
Direkt efter dödsfallet finns det vissa praktiska saker att ta hand om. Kontakta begravningsbyrån, meddela närmaste anhöriga och se till att bostaden är säkrad. Du behöver inte tänka på bouppteckningen den allra första tiden — det viktigaste är att ta hand om dig själv och andra närstående.
Steg 2: Beställ behövliga handlingar
För att kunna göra en bouppteckning behöver du ett antal dokument. Börja med att beställa dessa så tidigt som möjligt, eftersom det kan ta tid att få dem:
Dödsfallsintyg med släktutredning — beställs från Skatteverket. Detta visar vilka som är dödsbodelägare.
Eventuellt testamente — kontrollera om den avlidne upprättat ett testamente. Det kan finnas hemma, hos en jurist eller i bankfack.
Eventuellt äktenskapsförord — om den avlidne var gift kan ett äktenskapsförord påverka vilka tillgångar som ingår i dödsboet.
Eventuell framtidsfullmakt — kontrollera om en sådan finns registrerad, eftersom den upphör att gälla vid dödsfallet men kan ge ledtrådar om den avlidnes önskemål och ekonomi.
Steg 3: Kartlägg tillgångar och skulder
Det här är ofta det mest tidskrävande steget. Du behöver få en komplett bild av den avlidnes ekonomi per dödsdagen.
Tillgångar att undersöka:
Bankkonton (kontakta alla banker)
Värdepapper och fonder
Fastigheter och bostadsrätter
Fordon
Livförsäkringar och pensionsförsäkringar
Kontanter i hemmet
Värdefull lös egendom (konst, smycken, antikviteter)
Fordringar (pengar som andra är skyldiga den avlidne)
Digitala tillgångar (kryptovalutor, digitala konton med värde)
Skulder att undersöka:
Bolån och andra lån
Kreditkortsskulder
Obetalda räkningar och fakturor
Skatteskulder
Borgensåtaganden
Kontakta banker och försäkringsbolag med dödsbeviset. De flesta institutioner har rutiner för att hantera dödsfall och kan ge dig besked om den avlidnes engagemang hos dem.
Steg 4: Bestäm datum för förrättningen
Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Välj ett datum och en plats som fungerar för alla berörda. Förrättningen kan hållas hemma hos någon, på en juristbyrå eller digitalt via videolänk.
Steg 5: Kalla alla dödsbodelägare
Samtliga dödsbodelägare och eventuella testamentstagare ska kallas till förrättningen. Kallelsen ska skickas i god tid — normalt minst två veckor före förrättningen. Kallelsen bör vara skriftlig och innehålla datum, tid och plats.
Om en dödsbodelägare inte kan närvara kan denne skicka en fullmakt till en annan person som representerar dem vid förrättningen. Alla behöver inte vara närvarande, men alla måste ha blivit kallade.
Steg 6: Håll bouppteckningsförrättningen
Vid förrättningen går bouppgivaren och de två förrättningsmännen igenom alla tillgångar och skulder. Dödsbodelägare som närvarar har möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter.
Under förrättningen ska följande klarläggas:
Vilka tillgångar och skulder som finns
Marknadsvärdet på tillgångarna per dödsdagen
Vilka som är dödsbodelägare
Om det finns testamente, äktenskapsförord eller andra relevanta handlingar
Eventuella förskott på arv som den avlidne gjort under sin livstid
Steg 7: Sammanställ bouppteckningshandlingen
Efter förrättningen ska bouppteckningen skrivas rent. Dokumentet ska innehålla:
Uppgifter om den avlidne (namn, personnummer, adress, dödsdag)
Uppgifter om dödsbodelägare
Uppgifter om bouppgivare och förrättningsmän
Förteckning över tillgångar med värden
Förteckning över skulder
Om den avlidne var gift: även den efterlevande makens/makans tillgångar och skulder
Uppgift om testamente, äktenskapsförord och andra relevanta handlingar
Datum för förrättningen
Underskrifter av bouppgivare och förrättningsmän
Steg 8: Granska och skriv under
Bouppgivaren och de två förrättningsmännen ska underteckna bouppteckningen. Bouppgivarens underskrift innebär en försäkran om att uppgifterna är korrekta och fullständiga. Förrättningsmännen intygar att allt har blivit riktigt antecknat.
Steg 9: Skicka in till Skatteverket
Den undertecknade bouppteckningen skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsdagen. Skicka med:
Bouppteckningen i original
En bestyrkt kopia
Eventuellt testamente i original eller bestyrkt kopia
Eventuellt äktenskapsförord
Eventuella kallelsebevis (bevis på att alla dödsbodelägare har kallats)
Du kan skicka handlingarna per post eller i vissa fall lämna in dem digitalt. Kontrollera Skatteverkets webbplats för aktuell information om inlämningsalternativ.
Steg 10: Invänta registrering
Skatteverket granskar bouppteckningen och kontrollerar att den uppfyller de formella kraven. Om allt är korrekt registreras den och du får tillbaka originalet med en registreringsstämpel. Handläggningstiden är normalt 5–8 veckor.
Om Skatteverket hittar brister eller saknar information skickar de ett föreläggande om komplettering. Då behöver du åtgärda bristerna och skicka in en uppdaterad version.
När bouppteckningen är registrerad kan dödsboet börja använda den som legitimationshandling — och arbetet med arvskiftet kan påbörjas.
Vad ska ingå i en bouppteckning?
En bouppteckning ska ge en komplett bild av den avlidnes ekonomiska situation vid dödsdagen. Här är en detaljerad genomgång av vad som ska ingå.
Uppgifter om den avlidne
Fullständigt namn och personnummer
Folkbokföringsadress
Datum och ort för dödsfallet
Civilstånd (ogift, gift, registrerad partner, sambo, änka/änkling, skild)
Uppgifter om dödsbodelägare
Samtliga dödsbodelägare ska anges med namn och personnummer. Deras relation till den avlidne ska framgå — exempelvis "son", "dotter", "efterlevande maka" eller "universell testamentstagare".
Förrättningsmän och bouppgivare
Namn, personnummer och kontaktuppgifter till de två förrättningsmännen och bouppgivaren. Det ska framgå att förrättningsmännen inte är dödsbodelägare.
Tillgångar
Alla tillgångar ska tas upp till sitt marknadsvärde på dödsdagen. Det inkluderar:
Bankmedel: Saldot på alla bankkonton per dödsdagen. Kontakta varje bank för att få ett saldointyg.
Värdepapper: Aktier, fonder, obligationer och andra finansiella instrument. Värdet beräknas utifrån börskursen på dödsdagen.
Fastigheter: Marknadsvärde på hus, lägenheter och tomter. Taxeringsvärdet kan användas som utgångspunkt, men marknadsvärdet ska anges.
Bostadsrätter: Marknadsvärde på bostadsrätten. En mäklarvärdering kan vara till hjälp.
Fordon: Bilar, motorcyklar, båtar och andra fordon. Marknadsvärde per dödsdagen.
Försäkringar: Livförsäkringar, kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar med förmånstagarförordnande. Observera att försäkringar med förmånstagarförordnande ibland inte ingår i dödsboet utan tillfaller förmånstagaren direkt — men de ska ändå antecknas i bouppteckningen.
Lös egendom: Möbler, konst, smycken, antikviteter, elektronik och andra värdeföremål. En sammanfattande uppskattning av bohaget räcker i de flesta fall, men särskilt värdefulla enskilda föremål bör specificeras.
Fordringar: Om den avlidne hade lånat ut pengar till andra ska dessa fordringar tas upp.
Digitala tillgångar: I takt med att vår ekonomi blir alltmer digital är det viktigt att inte glömma kryptovalutor, digitala plånböcker och konton med ekonomiskt värde.
Skulder
Alla skulder per dödsdagen ska redovisas:
Lån: Bolån, billån, privatlån och andra kreditåtaganden. Kontakta långivarna för aktuella saldon.
Kreditkortsskulder: Utestående belopp på kreditkort.
Obetalda räkningar: Hyra, el, telefon och andra räkningar som inte betalats per dödsdagen.
Skatteskulder: Eventuella restskatter. Kontakta Skatteverket för att kontrollera.
Begravningskostnader: Kostnader för begravningen får tas upp som skuld i bouppteckningen, även om de uppstår efter dödsdagen.
Bouppteckningskostnader: Kostnader för att upprätta bouppteckningen kan också tas upp som skuld.
Om den avlidne var gift
Om den avlidne var gift eller hade registrerad partner ska även den efterlevande makens eller partnerns tillgångar och skulder redovisas. Det beror på att man först måste göra en bodelning mellan makarna innan man kan fastställa vad som är den avlidnes kvarlåtenskap.
Bilagor och handlingar
Följande handlingar ska bifogas eller hänvisas till i bouppteckningen:
Testamente (om sådant finns)
Äktenskapsförord (om sådant finns)
Samboavtal (om relevant)
Gåvobrev avseende förskott på arv
Bouppteckning efter tidigare avliden make/maka (om relevant)
Vad kostar en bouppteckning?
Kostnaden för en bouppteckning varierar kraftigt beroende på hur komplex den är och om du gör den själv eller anlitar hjälp. Här är en realistisk översikt av vad du kan förvänta dig.
Göra bouppteckningen själv: Gratis
Det är fullt möjligt att göra bouppteckningen helt på egen hand. Det finns inga lagkrav på att anlita en jurist. Själva registreringen hos Skatteverket är kostnadsfri — det finns ingen statlig avgift.
Om du gör det själv behöver du två förrättningsmän som inte är dödsbodelägare. De kan vara vänner, grannar eller andra personer du litar på. De behöver inte ha juridisk utbildning.
Att göra det själv passar bäst om dödsboet är enkelt — till exempel om den avlidne var ogift, hade få tillgångar, inga fastigheter och inga komplicerade familjeförhållanden. Det kräver dock tid och noggrannhet att kartlägga all ekonomi och sammanställa dokumentet korrekt.
Skatteverket erbjuder viss vägledning och det finns en bouppteckning mall att utgå ifrån på deras webbplats. Tänk på att mallen bara är en utgångspunkt — du ansvarar själv för att alla uppgifter är korrekta och fullständiga.
Onlinetjänster: 2 000–7 000 kr
Det finns idag digitala tjänster som hjälper dig att upprätta bouppteckningen genom en guidad process online. Du fyller i uppgifterna steg för steg, och tjänsten genererar ett korrekt dokument.
Priset ligger normalt mellan 2 000 och 7 000 kr beroende på tjänst och komplexitet. Vissa erbjuder även rådgivning via telefon eller chatt.
Det här alternativet kan vara bra om dödsboet inte är alltför komplicerat men du vill ha stöd och trygghet i att dokumentet blir rätt.
Jurist eller begravningsbyrå: 7 000–20 000 kr
Att anlita en jurist, advokat eller begravningsbyrå som hanterar hela bouppteckningen är det vanligaste alternativet. Kostnaden ligger typiskt mellan 7 000 och 20 000 kr för en normal bouppteckning.
I det priset ingår vanligtvis:
Genomgång av den avlidnes ekonomi
Kontakt med banker och försäkringsbolag
Sammanställning av bouppteckningen
Agera som en av förrättningsmännen
Genomförande av bouppteckningsförrättningen
Inlämning till Skatteverket
Fördelen med att anlita professionell hjälp är att du slipper tänka på formalia och kan lita på att allt blir rätt. Det frigör tid och energi i en period som redan är påfrestande.
Komplexa dödsbon: 20 000 kr och uppåt
Om dödsboet är komplicerat — till exempel med fastigheter i flera länder, ägarandelar i företag, komplicerade familjesituationer eller tvister mellan dödsbodelägare — kan kostnaden överstiga 20 000 kr. I de mest komplexa fallen kan beloppet bli betydligt högre.
Om det behövs en boutredningsman som utses av tingsrätten tillkommer en ansökningsavgift på 900 kr. Boutredningsmannens arvode betalas av dödsboet och varierar beroende på arbetets omfattning.
Är kostnaden avdragsgill?
Kostnaden för bouppteckningen är en skuld i dödsboet. Det innebär att den dras av från tillgångarna innan arvet fördelas. Alla dödsbodelägare delar alltså på kostnaden i proportion till sina arvslotter. Det är inte en personlig kostnad för den som beställer tjänsten.
Vad påverkar priset?
Flera faktorer avgör vad bouppteckningen kostar:
Antal tillgångar och skulder: Fler engagemang innebär mer arbete.
Fastigheter: Fastighetsägande kräver värdering och mer dokumentation.
Familjesituation: Särkullbarn, flera äktenskap eller oklara arvsfrågor komplicerar processen.
Internationella förhållanden: Tillgångar eller arvingar i andra länder ökar komplexiteten.
Testamente och äktenskapsförord: Dessa handlingar behöver tolkas och beaktas.
Konflikter: Om dödsbodelägarna inte är överens kan det krävas mer juridiskt arbete.
Vad är skillnaden mellan bouppteckning och dödsboanmälan?
Alla dödsfall kräver inte en fullständig bouppteckning. I vissa fall räcker det med en dödsboanmälan — ett enklare förfarande för dödsbon med begränsade tillgångar.
När kan en dödsboanmälan göras?
En dödsboanmälan kan göras istället för en bouppteckning om dödsboets tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet. I praktiken handlar det ofta om personer som hade mycket lite tillgångar — kanske bara ett bankkonto med ett mindre belopp.
Det finns ytterligare villkor:
Den avlidne får inte äga en fastighet eller bostadsrätt (i normalfallet)
Det får inte finnas tillgångar som överstiger kostnaderna för begravning och dödsbohantering
Dödsboanmälan görs av kommunens socialtjänst — inte av de anhöriga själva
Hur går en dödsboanmälan till?
Anhöriga eller andra berörda kontaktar socialtjänsten i den kommun där den avlidne var folkbokförd. Socialförvaltningen utreder dödsboets ekonomi och bedömer om förutsättningarna för en dödsboanmälan är uppfyllda.
Om så är fallet upprättar socialförvaltningen en dödsboanmälan som skickas till Skatteverket. Processen är kostnadsfri för de anhöriga.
Viktiga skillnader
Bouppteckning | Dödsboanmälan | |
|---|---|---|
**När?** | Alltid, om inte dödsboanmälan är möjlig | Endast vid begränsade tillgångar |
**Vem upprättar?** | Bouppgivare + förrättningsmän | Kommunens socialtjänst |
**Kostnad** | Gratis–20 000+ kr | Kostnadsfri |
**Tidsfrist** | 4 månader | Ska göras utan onödigt dröjsmål |
**Legitimationshandling?** | Ja | Ja, men med begränsningar |
**Fastighetsägande?** | Ja | Normalt nej |
Kan man ångra sig?
Om det under processens gång visar sig att den avlidne hade fler tillgångar än man trodde — till exempel en okänd försäkring eller ett glömt bankkonto — kan dödsboanmälan behöva omvandlas till en fullständig bouppteckning. Det är därför viktigt att kartläggningen av ekonomin görs noggrant, oavsett vilken väg man väljer.
Vad händer efter att bouppteckningen registrerats?
När du får tillbaka den registrerade bouppteckningen från Skatteverket är ett viktigt steg avklarat — men det finns mer att göra. Här är vad som väntar.
Bouppteckningen som legitimation
Den registrerade bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling. Med den kan dödsbodelägarna:
Avsluta eller hantera den avlidnes bankkonton
Sälja fastigheter och bostadsrätter
Avsluta abonnemang och avtal
Hantera försäkringsärenden
Ändra registrering av fordon
Banker och myndigheter kommer att begära att se bouppteckningen innan de vidtar några åtgärder. Ha den tillgänglig — du kan behöva visa den vid flera tillfällen.
Arvskifte
Om det finns flera dödsbodelägare ska ett arvskifte göras. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Det baseras på bouppteckningen och på de arvsrättsliga reglerna — eller på vad dödsbodelägarna kommer överens om.
Arvskiftet behöver inte registreras hos någon myndighet, men det ska vara skriftligt och undertecknat av alla dödsbodelägare. Om det finns fastigheter i dödsboet behövs arvskifteshandlingen för att kunna söka lagfart.
Bodelning
Om den avlidne var gift ska en bodelning göras innan arvskiftet. Bodelningen avgör vilka tillgångar som tillhör dödsboet och vilka som tillhör den efterlevande maken eller makan. Först efter bodelningen vet man vad som faktiskt finns att ärva.
Deklaration för dödsboet
Dödsboet är en juridisk person och ska deklarera. Det innebär att en inkomstdeklaration ska lämnas för dödsboet för det år den avlidne gick bort, och eventuellt för efterföljande år om dödsboet inte har avvecklats.
Avveckling av dödsboet
När arvet har fördelats och alla avtal, konton och skulder har hanterats ska dödsboet avvecklas. Det innebär att alla konton avslutas, alla abonnemang sägs upp och alla tillgångar överförs till rätt mottagare.
Först när allt är klart är dödsboet avslutat. Det finns ingen formell tidsfrist för att avveckla dödsboet, men det är klokt att inte dra ut på processen i onödan.
Vanliga misstag vid bouppteckning
Även med goda avsikter är det lätt att göra misstag vid en bouppteckning. Här är de vanligaste fallgroparna — och hur du undviker dem.
1. Glömma tillgångar
Det är lätt att missa tillgångar, särskilt om den avlidne hade engagemang hos flera banker eller hade tillgångar som inte är uppenbara. Vanliga tillgångar som glöms bort:
Tjänstepension och premiepension — kontakta Pensionsmyndigheten och eventuella tidigare arbetsgivare
Livförsäkringar — kontrollera med Svensk Försäkring (efterforskningsregistret)
Skattekonto — det kan finnas överskjutande skatt på den avlidnes skattekonto
Återbäring — utbetalningar från försäkringsbolag eller andra organisationer
Innestående semester och lönefordringar — om den avlidne var anställd kan det finnas lön och semesterersättning att fordra
Digitala tillgångar — kryptovalutor, PayPal-konton, Swish-saldo och liknande
2. Inte värdera tillgångar korrekt
Tillgångar ska tas upp till marknadsvärde på dödsdagen, inte till inköpspris eller taxeringsvärde. Det gäller särskilt fastigheter och bostadsrätter, där skillnaden kan vara betydande. En felaktig värdering kan leda till ett orättvist arvskifte.
3. Missa tidsfristen
Fyra månader kan låta som gott om tid, men om du ska kartlägga en komplex ekonomi, vänta på svar från banker och försäkringsbolag, samordna flera dödsbodelägare och hantera din egen sorg — då går tiden fort. Börja tidigt. Om du misstänker att det blir tight, ansök om anstånd hos Skatteverket innan tre månader har passerat.
4. Glömma att kalla alla dödsbodelägare
Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen, även de du inte har kontakt med eller de som bor långt bort. Om en dödsbodelägare inte kallas kan bouppteckningen bli ogiltig. Kontrollera noga vilka som är dödsbodelägare genom dödsfallsintyget med släktutredning.
5. Inte redovisa den efterlevande makens/makans tillgångar
Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Det är ett vanligt misstag att utelämna detta, men det krävs för att kunna göra en korrekt bodelning.
6. Glömma digitala konton och abonnemang
I dag har de flesta människor ett stort antal digitala konton — e-post, sociala medier, streamingtjänster, molnlagring och mer. Även om dessa inte alltid har ett ekonomiskt värde kan det finnas digitala tillgångar av betydelse. Kryptovalutor, domännamn och digitala prenumerationer med värde bör inte förbises.
7. Inte ta hänsyn till gåvor och förskott på arv
Om den avlidne under sin livstid har gett gåvor till sina barn eller andra arvingar kan dessa räknas som förskott på arv. Det ska i så fall anges i bouppteckningen och beaktas vid arvskiftet.
8. Välja fel förrättningsmän
Förrättningsmännen får inte vara dödsbodelägare. De ska vara oberoende och helst ha viss kunskap om juridik och ekonomi. Att välja personer som saknar kompetens eller oberoende kan leda till problem vid registreringen hos Skatteverket.
Vanliga frågor om bouppteckning
Kan jag göra bouppteckningen själv?
Ja, det finns inget lagkrav på att anlita en jurist. Du behöver dock två förrättningsmän som inte är dödsbodelägare. Om dödsboet är enkelt — med få tillgångar, inga fastigheter och tydliga familjeförhållanden — är det fullt möjligt att göra det själv. Skatteverket har en bouppteckning mall som kan användas som utgångspunkt.
Vad händer om bouppteckningen inte lämnas in i tid?
Om bouppteckningen inte lämnas in inom fyra månader kan Skatteverket förelägga dödsboet att lämna in den, eventuellt med vite (en typ av böter). I allvarliga fall kan Skatteverket utse en person att förätta bouppteckningen på dödsboets bekostnad. Det är alltid bättre att ansöka om anstånd i tid än att missa tidsfristen.
Kostar det att registrera bouppteckningen hos Skatteverket?
Nej, registreringen hos Skatteverket är helt kostnadsfri. Det finns ingen statlig avgift. Den enda kostnaden är för att upprätta själva bouppteckningen — och den varierar beroende på om du gör det själv eller anlitar hjälp.
Behöver alla dödsbodelägare vara närvarande vid förrättningen?
Nej, alla behöver inte närvara. Däremot ska alla dödsbodelägare ha blivit kallade i god tid — normalt minst två veckor före förrättningen. Den som inte kan närvara kan skicka en fullmakt till någon som representerar dem.
Vad gör jag om jag upptäcker nya tillgångar efter att bouppteckningen registrerats?
Om det efter registreringen visar sig att det finns tillgångar eller skulder som inte togs med ska en tilläggsbouppteckning upprättas. Den ska lämnas in till Skatteverket inom en månad från att de nya tillgångarna eller skulderna upptäcktes.
Kan jag överklaga en bouppteckning?
Bouppteckningen i sig kan inte överklagas, men om en dödsbodelägare anser att uppgifterna är felaktiga kan denne begära att en ny bouppteckning görs. Det är också möjligt att tvista om enskilda tillgångar eller skulder i domstol.
Vad händer om dödsbodelägarna inte kommer överens?
Om det uppstår konflikter mellan dödsbodelägarna kan en boutredningsman utses av tingsrätten. Boutredningsmannen tar då över förvaltningen av dödsboet och kan även upprätta bouppteckningen. Ansökan om boutredningsman görs hos tingsrätten och kostar 900 kr.
Behövs bouppteckning om den avlidne inte ägde något?
I de allra flesta fall krävs en bouppteckning. Om den avlidne hade mycket begränsade tillgångar — inte ens tillräckligt för att täcka begravningskostnaderna — kan en dödsboanmälan göras istället. Kontakta socialtjänsten i den avlidnes hemkommun för att diskutera om det är ett alternativ.
Att ta sig igenom processen
En bouppteckning kan kännas som en tung uppgift mitt i sorgen. Det är helt normalt att tycka det. Men det är också en process som, steg för steg, leder framåt. Varje dokument du samlar in, varje samtal du ringer och varje fråga du ställer tar dig närmare avslut — inte bara juridiskt, utan också emotionellt.
Du behöver inte ha alla svar från dag ett. Du behöver inte förstå varje juridisk term. Och du behöver definitivt inte göra allt själv. Det viktiga är att du börjar — och att du ber om hjälp när du behöver den.
Hos Solace Care finns vi för att underlätta den praktiska sidan av svåra tider. Vi kan hjälpa dig att navigera processen, förstå dina alternativ och hitta rätt stöd. Oavsett om du precis har förlorat en närstående eller om du planerar för framtiden — du är välkommen att höra av dig.
Det här är en informationsartikel och utgör inte juridisk rådgivning. Vid komplexa situationer rekommenderar vi att du konsulterar en jurist.
Relaterad läsning
