Finns det en mall för dödsboanmälan?
En dödsboanmälan är en kostnadsfri och förenklad form av bouppteckning som används när den avlidnes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet. Till skillnad från en bouppteckning finns det ingen mall som du som anhörig fyller i själv: enligt lag är det endast kommunens socialnämnd som kan upprätta en dödsboanmälan, och den skickas till Skatteverket på blanketten SKV 4601. Det du som dödsbodelägare gör är att ansöka hos kommunen om att en dödsboanmälan ska upprättas, helst inom två månader från dödsfallet. På den här sidan går vi igenom vad ansökan ska innehålla, vilka villkor som gäller 2026 och vad som händer efter att anmälan registrerats.
När kan dödsboanmälan ersätta bouppteckning?
Huvudregeln i svensk rätt är att en bouppteckning ska upprättas och skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Dödsboanmälan är undantaget, och den får bara användas när tillgångarna i dödsboet inte räcker till mer än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Var den avlidne gift eller registrerad partner räknas även den avlidnes andel i giftorättsgodset in i bedömningen. Det finns dessutom tre situationer där dödsboanmälan aldrig är möjlig: om den avlidne efterlämnar fast egendom eller tomträtt, om någon av dödsbodelägarna begär att en bouppteckning ska göras, eller om värderingen av tillgångarna är så komplicerad att det krävs mer omfattande utredning. I de fallen blir det alltid en bouppteckning, som du kan läsa mer om i vår guide om att göra bouppteckning själv.
Vad ska ansökan om dödsboanmälan innehålla?
Kommunerna har egna ansökningsblanketter, men innehållet är i praktiken detsamma i hela landet. Ansökan ska ge socialnämndens handläggare underlag att bedöma dödsboets ekonomi, och du bör därför ha fram uppgifter om den avlidnes kontosaldon per dödsdagen, eventuella kontanter, försäkringar, fordon och värdeföremål, samt kostnaden för begravningen. Så här ser strukturen ut i en typisk ansökan, och du kan använda den som checklista innan du kontaktar kommunen:
Ansökan om dödsboanmälan avseende [den avlidnes namn, personnummer], avliden [datum]. Sökande dödsbodelägare: [namn, personnummer, kontaktuppgifter, släktskap]. Den avlidnes tillgångar per dödsdagen: banktillgodohavanden [belopp], kontanter [belopp], försäkringar som tillfaller boet [belopp], övriga tillgångar [beskrivning och värde]. Begravningskostnad: [belopp enligt faktura eller offert]. Den avlidne efterlämnar ingen fast egendom eller tomträtt. Underskrift och datum.
Handläggaren utreder sedan uppgifterna, ofta genom hembesök eller kontoutdrag, och beslutar om en dödsboanmälan kan upprättas. Blir beslutet ja skickar socialnämnden anmälan till Skatteverket på SKV 4601, där den registreras i stället för en bouppteckning.
Vad händer efter dödsboanmälan?
När Skatteverket registrerat dödsboanmälan fungerar den som underlag gentemot banker och andra motparter för att avsluta den avlidnes engagemang. Eftersom dödsboanmälan bara används när tillgångarna är små är rådet från de flesta kommuner att inte betala några andra räkningar än begravningen innan bedömningen är klar, eftersom begravningskostnaden har företräde. Räcker inte pengarna ens till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen. Tänk också på att en dödsboanmälan inte hindrar att en bouppteckning görs senare, till exempel om det i efterhand upptäcks fler tillgångar.
Vill du ha hjälp med det praktiska? Skapa ett Solace Care-konto eller läs fler guider.
Läs vidare
Dödsboanmälan: komplett guide
Göra bouppteckning själv: mall och blankett SKV 4600
Vad kostar en begravning i Sverige?
