Sjukförsäkring: vad täcker den?

Att bli sjuk länge väcker oro för ekonomin. Här ser du vad Försäkringskassan, kollektivavtalet och en privat sjukförsäkring ger dig 2026.

Gäller Sverige: regler, myndigheter och belopp i guiden avser svenska förhållanden.

Att bli sjuk en längre tid väcker ofta lika mycket oro för ekonomin som för hälsan. Du undrar kanske hur mycket pengar som faktiskt kommer in, och om det skydd du redan har räcker. Den här guiden går igenom sjukförsäkringen lager för lager, så att du kan se var luckorna finns och vad som är värt att göra något åt.

Finns det en tjänst som håller ordning på livförsäkringarna?

Ja. Solace Care är en svensk digital tjänst där du samlar dina försäkringar, förmånstagare och viktiga dokument på ett säkert ställe, så att dina närmaste vet vad som finns. Efter ett dödsfall får de anhöriga en personlig checklista som visar vilka försäkringar som ska anmälas och vad som återstår. Solace Care är inget försäkringsbolag och säljer inga försäkringar. Många får tillgång via sitt försäkringsbolag eller sin arbetsgivare, och du kan också skapa ett eget Solace Care-konto.

Vad är en sjukförsäkring?

En sjukförsäkring är en försäkring som ersätter en del av din förlorade inkomst när du inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. I Sverige består skyddet av tre lager: den allmänna sjukförsäkringen via Försäkringskassan, kollektivavtalade sjukförsäkringar som AGS och ITP sjukpension, och privata sjukförsäkringar som du eller din arbetsgivare tecknar frivilligt. De flesta har de två första lagren utan att veta om det.

Ordet sjukförsäkring används ibland om helt andra produkter. En sjukvårdsförsäkring ger snabbare tillgång till vård, och en sjuk- och olycksfallsförsäkring betalar ett engångsbelopp vid bestående skada. Ingen av dem ersätter din månadsinkomst. Här handlar sjukförsäkring om just inkomstskyddet.

Hur mycket får du från Försäkringskassan om du blir sjuk?

Är du anställd betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 kalenderdagarna. Sjuklönen är 80 procent av lönen, men först görs ett karensavdrag. Karensavdraget är 20 procent av den sjuklön du beräknas få under en genomsnittlig kalendervecka — alltså 20 procent av sjuklönen, inte av lönen. Exempel: med en månadslön på 30 000 kronor blir den genomsnittliga veckolönen cirka 6 923 kronor (30 000 × 12 / 52) och sjuklönen för en vecka cirka 5 538 kronor (80 procent). Karensavdraget blir då cirka 1 108 kronor (20 procent av 5 538), vilket motsvarar ungefär 16 procent av veckolönen. Är du sjuk mer än 7 kalenderdagar behöver du ett läkarintyg.

Från dag 15 kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen beräknas på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och ger som mest knappt 80 procent av lönen. År 2026 är den högsta möjliga SGI 592 000 kronor, vilket är 10 gånger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt SCB.

Taket gör att sjukpenningen år 2026 aldrig blir högre än 1 259 kronor per dag vid full sjukskrivning. Tjänar du mer än 592 000 kronor om året får du alltså inte 80 procent av hela lönen utan en mindre andel, och gapet växer med lönen. När du har haft sjukpenning i 364 dagar sänks ersättningen från 80 till 75 procent av SGI. Kan du aldrig mer arbeta heltid kan du i stället ansöka om sjukersättning, där den högsta inkomstrelaterade nivån är 23 939 kronor per månad år 2026.

Vad täcker en kollektivavtalad sjukförsäkring (AGS, ITP)?

Nästan 9 av 10 anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal, och med det följer en kompletterande sjukförsäkring som arbetsgivaren betalar. Försäkringskassan skrev i februari 2026 att den som har kollektivavtal kan få ut upp till motsvarande 90 procent av lönen under det första sjukåret. Skillnaden mellan knappt 80 och 90 procent är ofta flera tusen kronor i månaden.

Är du arbetare i privat sektor gäller AGS via Afa Försäkring. Arbetar du i kommun, region eller Svenska kyrkan gäller AGS-KL. Du kan få dagsersättning tidigast när du har varit sjukskriven i 15 dagar, och du måste ha varit anställd i minst 90 dagar. Dagsersättningen motsvarar cirka 13 procent av din sjukpenning och betalas som längst till och med dag 360. Får du sjukersättning betalar Afa Försäkring i stället en månadsersättning, till exempel 3 000 kronor i månaden vid en SGI på 240 000 kronor.

Är du privatanställd tjänsteman gäller ITP sjukpension via Alecta. Den betalas från dag 91 om du har varit sjuk i mer än 90 dagar i följd. År 2026 ger den 10 procent av lönen upp till 592 000 kronor mellan dag 91 och 360. På lönedelar mellan 592 000 och 1 668 000 kronor ger den 65 procent, och på lönedelar mellan 1 668 000 och 2 502 000 kronor 32,5 procent. Det är den här delen som fyller upp gapet ovanför Försäkringskassans tak.

Problemet är att många missar pengarna. Enligt Försäkringskassan använde bara 6 av 10 anställda som var sjuka längre än tre månader sin kollektivavtalade försäkring under 2023. Bland lågavlönade i privat sektor fick drygt 40 procent ersättning, jämfört med över 70 procent bland de högst avlönade. Ersättningen kommer inte automatiskt. Du måste anmäla själv.

Skydd	Vem har det	När det betalas	Vad det ger (2026)
Sjuklön	Alla anställda	Dag 1–14	80 procent av lönen efter karensavdrag
Sjukpenning	Alla med SGI	Från dag 15	Knappt 80 procent av lönen upp till 592 000 kr/år
AGS / AGS-KL	Arbetare med kollektivavtal	Dag 15–360	Cirka 13 procent av sjukpenningen
ITP sjukpension	Privatanställda tjänstemän	Från dag 91	10 procent upp till 592 000 kr, 65 procent däröver
Privat sjukförsäkring	Den som tecknar själv	Vanligen efter 3 månader	Avtalat månadsbelopp, upp till 90 procent av lönen totalt

När behöver du en privat sjukförsäkring?

En privat sjukförsäkring ger en månadsersättning ovanpå det du får från Försäkringskassan och kollektivavtalet. Enligt Konsumenternas börjar den vanligtvis betala efter att du har varit sjukskriven i tre månader. För stress- och smärtrelaterade besvär samt psykiska besvär är det vanligt att försäkringen inte gäller förrän efter ett år.

Behovet är störst i tre situationer. Du saknar kollektivavtal, till exempel på ett mindre företag eller som konsult. Du driver enskild firma och har därför varken sjuklön eller AGS. Är du i stället anställd i ditt eget aktiebolag räknas du som anställd och får sjuklön från bolaget de första 14 dagarna, enligt Försäkringskassan. Eller du tjänar klart över 592 000 kronor och saknar ITP, så att sjukpenningen ensam bara täcker en liten del av lönen.

Två villkor gäller nästan alltid. Du måste vara fullt frisk och arbetsför när du tecknar försäkringen, och bolaget kan kräva en hälsodeklaration. Dessutom får den samlade ersättningen från privata sjukförsäkringar, sjukpenning och kollektivavtal inte överstiga 90 procent av din lön före skatt, enligt Konsumenternas. Det är alltså ingen idé att försäkra sig för mer än gapet.

Vad påverkar priset på en sjukförsäkring?

Priset skiljer sig mycket mellan bolag och personer, så be alltid om en offert i stället för att utgå från ett snittpris. Det som styr premien är framför allt hur stort månadsbelopp du vill ha, hur lång karenstid du väljer, din ålder och vad du svarar i hälsodeklarationen. En försäkring med tre månaders karens kostar mer än en som börjar betala först efter ett år, eftersom bolaget tar en större risk.

Räkna först ut ditt faktiska gap: din nettolön i dag minus det du skulle få från Försäkringskassan och kollektivavtalet. Försäkra bara den skillnaden. Många upptäcker då att gapet är mindre än de trodde, eller att det i praktiken bara finns för inkomst över taket.

Hur beskattas ersättningen?

Ersättning som ersätter din lön beskattas i regel som lön. Skatteverket skriver att ersättning från en gruppsjukförsäkring blir skattepliktig om den avser inkomstbortfall eller pension, och Afa Försäkring drar 30 procent i skatt på månadsersättningen från AGS. Räkna därför alltid med belopp efter skatt när du jämför med din vanliga nettolön.

En privat sjukförsäkring som du betalar själv fungerar ofta tvärtom. Premien är inte avdragsgill, men enligt Skatteverket är beloppen som betalas ut från olycksfalls- och sjukförsäkringar som är kapitalförsäkringar skattefria. Betalar arbetsgivaren premien åt dig kan reglerna bli andra, så fråga bolaget vad som gäller för just din försäkring innan du räknar med ett visst belopp.

Hur vet du vad du redan har?

De flesta luckor upptäcks först när någon redan är sjuk. Ett bättre läge är att gå igenom skyddet en gång när du är frisk, gärna tillsammans med den du delar ekonomi med. Så här gör du:

Fråga din arbetsgivare eller titta i anställningsavtalet om arbetsplatsen har kollektivavtal, och i så fall vilket.
Logga in hos Afa Försäkring om du är arbetare, eller hos Alecta och Collectum om du är tjänsteman, och kontrollera att du är registrerad.
Kolla om ditt fackförbund erbjuder en gruppförsäkring med sjukförsäkring som du redan betalar för via medlemskapet.
Ta reda på ungefär vad din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) skulle bli. Försäkringskassan räknar ut SGI först när du ansöker om en ersättning, så den går inte att se i förväg på Mina sidor, och en tidigare SGI behöver inte motsvara din inkomst i dag. Läs hur den beräknas hos Försäkringskassan. Är du egenföretagare, kontrollera också vilken karenstid du har valt.
Räkna ut skillnaden mellan din nettolön och den samlade ersättningen. Först då vet du om en privat sjukförsäkring behövs.

Blir du sjuk länge, anmäl alltid till Afa Försäkring eller Alecta så snart du har fått beslut om sjukpenning. Det är de pengarna som fyra av tio sjuka går miste om.

Att ha koll på sitt skydd handlar i grunden om att den som är kvar inte ska behöva leta efter svar mitt i det svåraste. Solace Care hjälper familjer att samla försäkringar, avtal och annan viktig information på ett ställe, så att ni båda vet vad som gäller den dagen något händer. Det är ett lugnt sätt att ta hand om varandra i förväg.

Vill du ha hjälp med det praktiska?

Solace Care visar dig steg för steg vad som behöver göras, och samlar dokument, tidsfrister och uppgifter på ett ställe.

Skapa ett Solace Care-konto