När någon dör i Sverige börjar en kedja av praktiska steg. Först skrivs ett dödsbevis av läkare, sedan registreras dödsfallet hos Skatteverket inom 2–3 dagar. Anhöriga behöver ett dödsfallsintyg med släktutredning, börjar planera begravningen, kontaktar bank och försäkringsbolag, och förbereder en bouppteckning som ska lämnas in inom fyra månader. Arvet betalas ut efter att bouppteckningen är registrerad — i praktiken efter 4–8 månader.
Den här guiden följer ordningen i den räcka som faktiskt gäller. Den är skriven för dig som står mitt i ett dödsfall och behöver veta vad som måste hända, när, och av vem.
Vad händer under de första timmarna efter dödsfallet?
Om dödsfallet sker på sjukhus eller på ett särskilt boende sköter personalen den första hanteringen. En läkare konstaterar döden och skriver ett dödsbevis. Dödsbeviset skickas av vården direkt till Skatteverket — du behöver inte göra det själv.
Om dödsfallet sker hemma och är väntat (palliativ vård) kontaktar du den vanliga läkaren eller vårdcentralen. Om dödsfallet är oväntat ringer du 112. Polisen kommer ofta till platsen och bedömer om rättsmedicinsk obduktion behövs.
Den avlidne förs sedan till bisättning, vanligtvis genom begravningsbyrån eller vårdens transport. Skatteverkets samlade information om när en anhörig dör går igenom hela kedjan.
Vem ska du kontakta först?
Det finns få saker som måste göras de första timmarna och dagarna — men några är viktiga.
1. Begravningsbyrå. Ofta det praktiska centrumet. Begravningsbyrån ordnar transport av den avlidne, hjälper med dödsfallsintyg, kallelse till förrättning och hela begravningsceremonin.
2. Närmaste anhöriga. Informera barn, syskon och andra som behöver veta. Det är även praktiskt klokt — ett dödsbo har flera delägare och alla behöver vara med på bouppteckning och arvskifte.
3. Arbetsgivaren. Om den avlidne arbetade behöver arbetsgivaren informeras för att stoppa lön, men också för att utlösa eventuella tjänstegrupplivförsäkringar (TGL) som kan betala ut ett engångsbelopp.
När och hur registreras dödsfallet?
Skatteverket registrerar dödsfallet när dödsbeviset kommer in från vården, vanligtvis inom 2–3 dagar. Detta utlöser flera automatiska processer:
Folkbokföringen uppdateras.
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och de flesta banker får besked automatiskt.
Löpande betalningar (pension, sjukpenning) avbryts.
Skatteverket beskriver registreringsprocessen i detalj här. Först efter att registreringen är klar kan du beställa dödsfallsintyg.
Vilket dokument behöver du först — dödsfallsintyget?
Dödsfallsintyget med släktutredning är det dokument du behöver mest. Det visar formellt vem som dött, när, och vilka som är dödsbodelägare. Utan det kan du inte agera mot banker, försäkringsbolag eller Skatteverket.
Du beställer det via Skatteverkets sida om dödsfallsintyg och släktutredning. Begravningsbyrån beställer ofta det första exemplaret åt dig automatiskt.
Vem ordnar begravningen — och vem betalar?
Anhöriga ordnar begravningen, oftast med hjälp av en begravningsbyrå. Kremering eller gravsättning ska enligt lag ske inom en månad efter dödsfallet.
Mycket är faktiskt gratis genom begravningsavgiften som alla folkbokförda i Sverige betalar. Svenska kyrkans beskrivning av begravningsavgiften visar att avgiften 2026 är 29,2 öre per intjänad hundralapp och täcker kremation, gravplats i 25 år, gravsättning, transporter och ceremonilokal.
Det som dödsboet betalar utöver det är kista, urna, svepning, begravningstal och eventuell minnesstund — typiskt mellan 15 000 och 40 000 kr. Mer detaljer i Svenska kyrkans guide om begravningskostnader.
När och hur görs bouppteckningen?
Bouppteckningen är en lagstadgad sammanställning av dödsboets tillgångar och skulder vid dödsdagen. Den ska förrättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom fyra månader. Skatteverkets guide om bouppteckning går igenom hela processen.
Du kan göra bouppteckningen själv eller anlita en begravningsbyrå eller jurist. För enkla bon (en bostad, ett par bankkonton) går det att göra själv. För komplexa bon — företag, fastigheter utomlands, många arvingar — är professionell hjälp värt kostnaden.
Vad händer med bankkonton, försäkringar och pension?
Banker spärrar personliga konton vid dödsfall. Räkningar för dödsboet — begravning, hyra, el — kan dock betalas ur den avlidnes konto innan bouppteckningen är klar, så länge banken får underlag på att kostnaden är dödsboets.
Livförsäkringar och tjänstegrupplivförsäkring (TGL) betalas ut direkt till förmånstagare — oftast inom några veckor efter ansökan. Dessa belopp ingår inte i kvarlåtenskapen.
Allmän pension upphör månaden efter dödsfallet. Efterlevandepension kan begäras av efterlevande make/sambo och barn under 18 — Pensionsmyndigheten initierar oftast den automatiskt när de får besked om dödsfallet. För försäkringskassans ärenden, se Försäkringskassans sida för dig som har förlorat en närstående.
När delas arvet?
Arvet kan inte betalas ut innan bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. Räkna med 4–8 månader från dödsfall till att arvet är på kontona. Vid komplicerade bon kan det dröja över ett år.
Fördelningen följer testamentet om det finns ett, annars de allmänna arvsreglerna som Sveriges Domstolar beskriver. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt, medan gemensamma barn får vänta tills den efterlevande maken också går bort.
Var hittar du stöd i sorgen?
Praktiken är en del. Den andra är sorgen. Svenska kyrkan, Hospicestiftelsen och flera kommuner erbjuder samtalsstöd och sorgegrupper utan kostnad. Många upptäcker att de praktiska stegen i dödsbo-administration faktiskt blir lättare att hantera när man har någon att prata med om själva förlusten.
Sammanfattning — ordningen i Sverige
Dödsbevis skrivs av läkare, skickas till Skatteverket inom 2–3 dagar.
Dödsfallsintyg med släktutredning beställs från Skatteverket.
Begravning inom en månad från dödsfallet.
Bouppteckning inom tre månader, inlämning inom fyra.
Arvskifte och utbetalning efter att bouppteckningen är registrerad — typiskt 4–8 månader totalt.
Läs vidare
