Palliativ vård i hemmet innebär att en person med obotlig sjukdom vårdas hemma i stället för på sjukhus eller hospice, med målet att den sista tiden ska bli så bra och smärtfri som möjligt. I Sverige ges vården ofta genom ASIH – avancerad sjukvård i hemmet – ett team med läkare och sjuksköterskor som kommer hem till patienten, dygnet runt om det behövs. Det är regionen som ansvarar för vården, och det är den behandlande läkaren som bedömer om ASIH är rätt vårdform. Många som står inför livets slut önskar att få vara hemma, nära sina närstående och sin vardag, och för de flesta är det möjligt med rätt stöd. Den här guiden går igenom hur vården fungerar, vad den kostar och vilket stöd du som närstående kan få.
Hur får man palliativ vård i hemmet?
Vägen in går via vården. När sjukdomen inte längre går att bota tar läkaren ett så kallat brytpunktssamtal med patienten och de närstående, där vårdens inriktning ändras från botande till lindrande. Läkaren kan då remittera till ASIH eller till kommunens hemsjukvård, beroende på hur omfattande behoven är. ASIH-teamet tar över det medicinska ansvaret i hemmet: smärtlindring, provtagning, dropp, läkemedelspumpar och stöd vid oro och ångest. Kommunens hemtjänst och hemsjukvård kompletterar ofta med omvårdnad och praktisk hjälp. Du kan läsa mer om hur vården i hemmet är organiserad på 1177.se.
Vad kostar palliativ vård i hemmet?
Avgifterna varierar mellan regionerna, men den palliativa vården i hemmet är i regel avgiftsfri eller har låg kostnad. I Region Stockholm är vården inom ASIH exempelvis kostnadsfri (2026), medan den som skrivs in på en palliativ slutenvårdsavdelning betalar en dygnsavgift på 130 kronor. Läkemedel som ges av ASIH-teamet ingår ofta i vården. Kontrollera vad som gäller i din region via 1177 eller regionens webbplats — och räkna med att kostnaden sällan är ett hinder för att välja vård hemma.
Vilket stöd kan närstående få?
Att vårda någon i livets slutskede är ett stort åtagande, och du som närstående har rätt till stöd. Den viktigaste ersättningen är närståendepenning från Försäkringskassan: du kan avstå från arbete för att vara nära en svårt sjuk person och få knappt 80 procent av din inkomst i ersättning, i upp till 100 dagar per person som vårdas (2026). Dagarna kan delas mellan flera närstående. Många regioner och kommuner erbjuder dessutom anhörigstöd, samtalsgrupper och avlastning — fråga ASIH-teamet eller kommunens anhörigkonsulent vad som finns där du bor.
Vad händer när döden är nära?
ASIH-teamet förbereder både patienten och familjen på vad som väntar. De sista dagarna handlar vården om att lindra smärta, oro och andnöd, och teamet finns tillgängligt dygnet runt. När döden inträffat konstaterar läkaren dödsfallet — det kan ske i hemmet, och det är inget krav att ringa 112 när dödsfallet är väntat. Därefter tar de praktiska stegen vid: dödsbevis, begravning och bouppteckning. Vår guide Vad händer när någon dör? går igenom hela kedjan steg för steg.
Vanliga frågor
Kan man få palliativ vård i hemmet dygnet runt?
Ja. ASIH-team är tillgängliga dygnet runt, och vid behov kan de göra hembesök även nattetid. Kommunens hemsjukvård och hemtjänst kompletterar med omvårdnad.
Vem bestämmer om man får ASIH?
Den behandlande läkaren bedömer om ASIH är rätt vårdform och skriver remiss. Patientens egen önskan om att vårdas hemma väger tungt i bedömningen.
Måste man vara hemma hela tiden?
Nej. Vårdformen kan ändras om behoven förändras — det går att flytta till en palliativ avdelning eller ett hospice om vården hemma inte längre räcker till, och ibland tillbaka hem igen.
Vill du ha hjälp med det praktiska? Skapa ett Solace Care-konto eller läs fler guider.
