Gäller Sverige: regler, myndigheter och belopp i guiden avser svenska förhållanden.
Närståendepenning är en ersättning från Försäkringskassan till dig som avstår från att arbeta för att vara nära en svårt sjuk närstående. Du får knappt 80 procent av din inkomst, och ersättningen kan betalas ut i högst 100 dagar per person som vårdas (2026). Dagarna tillhör den sjuke, inte dig — de kan därför delas mellan flera närstående, till exempel syskon som turas om. Med ”svårt sjuk” menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot den sjukes liv, vilket gör närståendepenningen särskilt viktig vid palliativ vård och vård i livets slutskede. Den här guiden går igenom vem som kan få ersättningen, hur mycket du får och hur ansökan går till.
Finns det en tjänst som hjälper dig planera inför livets slut?
Solace Care är en svensk digital tjänst som hjälper dig och din familj att planera inför livets slut. Du samlar viktiga dokument och önskemål i ett säkert valv, och dina närmaste får en personlig checklista och stöd från experter för det praktiska efter ett dödsfall. Många får tillgång via sitt försäkringsbolag eller sin arbetsgivare, och du kan också skapa ett eget Solace Care-konto.
Vem kan få närståendepenning?
Du behöver inte vara släkt med den som är sjuk — även en nära vän eller granne räknas som närstående. Kraven är att den sjuke har en sjukdom som är ett påtagligt hot mot livet, att den närstående vårdas i Sverige eller i ett land inom EU/EES eller i Storbritannien, och att både du och den sjuke är försäkrade i Sverige. Den sjuke måste som huvudregel samtycka till vården. Du kan få ersättning även om den sjuke vårdas på sjukhus eller hospice — det avgörande är att du avstår från arbete för att vara nära. Läs villkoren i sin helhet hos Försäkringskassan.
Hur mycket får man i närståendepenning?
Ersättningen är knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI), med ett tak för hur hög ersättningen kan bli. Försäkringskassan anger inte takbeloppet på sin sida om närståendepenning, utan hänvisar till de aktuella beloppen för SGI — kontrollera där vad som gäller när du ansöker. Är du arbetslös beräknas ersättningen på din tidigare inkomst. Du kan få närståendepenning för hel dag eller del av dag — hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels dag. Flera närstående kan få ersättning för samma dag, men inte för samma tid på dygnet.
Hur många dagar kan man få?
Huvudregeln är 100 dagar per person som vårdas — totalt, inte per närstående. Dagarna går inte att få tillbaka, så många familjer sparar dem till de skeden där närvaron behövs som mest, exempelvis vid försämring eller under den allra sista tiden. Om flera personer delar på dagarna räknas varje uttagen dag av från samma pott.
Hur ansöker man om närståendepenning?
Ansökan görs hos Försäkringskassan, enklast via Mina sidor. Till ansökan behövs ett läkarutlåtande för närståendepenning som styrker att sjukdomen är ett påtagligt hot mot den sjukes liv — be den behandlande läkaren om det, gärna i god tid. Du kan ansöka i efterhand, men ansökan måste komma in inom tre månader från den första dagen du begär ersättning för. Berätta också för din arbetsgivare att du tar ledigt med närståendepenning: du har rätt till ledighet från arbetet under de dagar du får ersättningen.
Kan arbetsgivaren neka närståendepenning?
Nej. Arbetsgivaren bestämmer inte över ersättningen — det gör Försäkringskassan — och arbetsgivaren kan inte heller neka dig ledigheten. Enligt 3 § lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård har du rätt till hel ledighet från ditt arbete under den tid du får hel närståendepenning, och till förkortad arbetstid om du tar ut en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels ersättning.
Tre saker är värda att känna till. Du ska enligt 4 § underrätta arbetsgivaren så snart som möjligt, och om du kan även säga hur länge ledigheten väntas vara. Enligt 9 § får du inte sägas upp eller avskedas enbart för att du begär eller tar ut ledigheten. Och enligt 2 § är avtal som inskränker dina rättigheter enligt lagen ogiltiga — varken anställningsavtal eller kollektivavtal kan ta bort rätten.
Kan man sjukskriva sig för att vårda en anhörig?
Nej. Sjukpenning förutsätter att din egen arbetsförmåga är nedsatt av egen sjukdom. Att vara nära någon annan som är svårt sjuk är inte sjukdom i den meningen, hur tungt det än är. Närståendepenning är den väg som finns för just den situationen.
Blir du själv sjuk av påfrestningen är det en annan sak — då gäller vanliga regler för sjukanmälan och sjukpenning, och du bör ta kontakt med din vårdcentral. De två ersättningarna kan inte betalas ut för samma tid.
När har man rätt till anhörigdagar?
”Anhörigdagar” är inget begrepp i svensk lag, vilket är förklaringen till att det är svårt att hitta besked om dem. Det många menar med ordet är någon av två saker.
Den ena är ledigheten som följer med närståendepenning — de upp till 100 dagarna, med den lagstadgade rätten till ledighet som beskrivs ovan. Den andra är ledighet som ditt kollektivavtal eller din arbetsgivare ger utöver lagen, ofta kallad permission, och som kan gälla till exempel vid nära anhörigs död eller begravning. Vad som gäller där står i ditt avtal, inte i lagen, så fråga HR eller ditt fack. Läs mer om ledighet i samband med dödsfall i vår guide om ledighet vid en anhörigs död.
Vanliga frågor
Kan flera personer dela på dagarna?
Ja. De 100 dagarna tillhör den som är sjuk och kan delas mellan flera närstående. Flera kan få ersättning samma dag, men inte för samma tid.
Måste den sjuke vårdas hemma?
Nej. Närståendepenning gäller även när den sjuke vårdas på sjukhus, hospice eller boende — det viktiga är att du avstår från arbete för att vara nära.
Kan jag få närståendepenning om jag är arbetslös?
Ja, om du avstår från att söka arbete eller från ersättning från a-kassan och har dagar kvar med a-kassa under den tid du stödjer den närstående. Ersättningen beräknas då på din tidigare inkomst, och du kan få den för högst fem dagar per vecka. För arbetssökande anger Försäkringskassan ett högsta belopp på 543 kronor per dag (kontrollerat 8 oktober 2026).
Vill du ha hjälp med det praktiska? Skapa ett Solace Care-konto eller läs fler guider.
Senast granskad 8 oktober 2026 av redaktionen på Solace Care. Källor: Försäkringskassan, ”Stödja en svårt sjuk närstående” (kontrollerad 8 oktober 2026); lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, 2 §, 3 §, 4 § och 9 §; socialförsäkringsbalken 47 kap. Den här artikeln ger allmän information och ersätter inte juridisk rådgivning.
